Uppsatsen utforskar legenden om Den helige Antonius frestelse och det intryck helgonberättelsen lämnat på konsten. En ikonografisk metod används för att beskriva den litteratur som skapat och utvecklat berättelsen och ur detta systematiseras de motiv som sedan översatts till bildkonsten. Genom att analysera nio olika avbildningar av Antonius skapas en kronologisk följd över hur skildringarna genomgått en transformation sedan 1500-talet..

Uppsatsens frågeställning: Jag vill ta reda på hur initiationen in i den kristna tron sker och hur människan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta är den pingstteologisk inställningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt Apostlagärningarna den kristna initiationen på detta sätt? Vad innebär det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: Läran om dop i helig Ande som en tvåstegsinitiation måste avfärdas. Dopet i helig Ande går hand i hand med syndernas förlåtelse som svar på omvändelse och dop.

Detta arbete, inom ämnet Kristendomens historia, presenterar en svenskkyrklig orden, ?Franciskus Tredje Orden inom Svenska kyrkan? (F.T.O.), som tillhör den ?Tredje Orden? (TSSF) inom ?The Society of Saint Francis? (SSF), en ordensgemenskap inom den Anglikanska kyrkan, Church of England. Orden är öppen för kvinnor och män, vigda (biskopar, präster och diakoner) och lekfolk som lever vanliga liv i familj och samhälle, med en vilja att leva sina liv utifrån en tydlig inspiration av den helige Franciskus och hans liv.Syftet med arbetet är att undersöka och redogöra för de primärkällor som finns från tiden av F.T.O.: s grundande för att svara på frågan om huruvida Ordens uppkomst var förenlig eller ej med den Svenska kyrkan, dess tro, lära och bekännelse.Undersökningen inleds med en deskriptiv del gällande bakgrunden till frågeställningen där jag redogör något för reformationen och vad detta medförde för Svenska kyrkan gällande klosterliv. Sedan följer en redogörelse och en hermeneutiskt och dogmatisk analys av de, för tiden av Ordens grundande, aktuella källorna.En sammanfattning av resultatet som framkommit är det att grundandet av F.T.O. i början av 1970-talet var förenligt med den Svenska kyrkan.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur djupt troende människor idag, med olika trosengagemang, uppfattar treenighetens bibelförankring. Frågorna som är relevanta för min intervjuundersökning är följande:Jesu gudomlighet är något centralt för de kristna, om Kristus inte var gudomlig kan han inte frälsa människan menade kyrkofader Athanasius, men finns det bibelstöd för Jesu gudomlighet i NT enligt informanterna?Treenighetsläran definierar Gud som Treenig i bemärkelsen tre personer (hypostaser) i ett väsen, (ousia) hur överensstämmer detta med Bibelns sätt att tala om Gud enligt informanterna?Går det att utläsa i Bibeln att den Helige Ande är en tredje person i gudomen, vid sidan om Fadern och Sonen enligt informanterna?Presbytern (prästen) Arius menade att Sonen är underordnad Fadern, hur motiverar man med bibelstöd hierarkin eller avsaknaden av densamma mellan Fadern och Sonen enligt informanterna?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap..

Den heliga kungen och den saliga änkan is a comparative study of the saint legend of Erik and the saint legend of Elin as they are represented each saint?s officium. The base for these comparisons is the question of what general similarities, and differences, there are as well as an immerse investigation of how these legends portray halidom and finally how the issue of femininity and manliness are portrayed through these two legends. During the thesis apparent similarities appear in how the legends are structured; a template seems to have existed in which the content of what a legend should include is stated. Erik, as well as Elin, are of noble birth and are portrayed as godly people who live bountiful and ascetic lives.

Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux.

I Svenska kyrkan räknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lärjungarna att ? Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid läsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingår i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, ? känneteckna dopets kraft och verkan, som består just i den gamle Adams dödande och därefter den nya människans uppståndelse? (2010, 481).

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.